Ok-sista inlägget

Nu var det slut men visst ses vi 1 september igen?

Not on Stilettos in Stockholm - en blogg om mitt liv som tokstressad yrkesarbetande i Stockholm med man och två småbarn

www.lottaistockholm.blogspot.com

Livet går vidare

Det är nu bara en månad kvar tills vi åker hem, jag tjatar och tjatar om det, jag vet. Men det upptar stor del av min tid att tänka på det. För varje dag som går så blir det en dag mindre att "ha möjlighet" att besöka alla stora muséer, äta criossant eller macaron på alla fina caféer, se alla fantastiska utställningar som kommer till Paris, besöka de vackra stadsparker som finns tillgängliga inom stadens gränser, gå på "fina" gatan och fönster-shoppa på alla modehus, åka till Monets trädgårdar, ha picknick i Versailles, gå på Euro-Disney.... Det tar slut i allafall i vardagen.

Visst kommer vi att återvända till Paris igen. Efter att ha bott här så är ju staden mycket mera "lättillgänglig", det tar inte ens tre timmar att ta sig hit från Stockholm och vi har vänner och bekanta som vi vill besöka igen och som kanske till och med skulle kunna tänka sig att öppna sina dörrar för oss om vi ville komma på en spontan-helg i staden. Men VÅR tid här är slut. MIN tid här är slut. Nu stänger jag dörren och går vidare.

I morgon är det den sista maj. Då lägger jag ner min blogg. Sista månaden här i Paris kommer ni kära och trogna läsare få leva i ovisshet om vad jag, och vi, gör här i Paris. Nu drar jag på mig mina stilettos och steppar ut i folkvimlet för att insupa de sista avgasförorenade andetagen som lyxhustru.

Kanske jag dyker upp i höst igen som NOT ON STILETTOS IN STOCKHOLM. Vi får se. Livet går vidare. Nu vill jag bara säga TACK alla ni som följt bloggen, läst och kommenterat mitt liv under de här 18 månaderna. TACK bloggen för att du blev ett "monster" som tog plats i mitt liv och krävde att få leva vidare trots dagar jag inte hade lust att "skriva dagbok". Och TACK Paris.

Au revoir.

Note to self

Mosquito Magnet, 4500 kr. Ska visst enligt säkra källor funka. Vem vill ha mygg om man kan vara utan?

En duktig försäljare...

...lyckas övertala en kvinna i 40-årsåldern som ska på bal om 12 dagar, att hon måste köpa klänning, sjal, kashmirbolero (om det blir lite kyligt), aftonväska (i matchande färg) och skor - på ett bräde. Upp med kreditkortet bara - swooooosh!

Soirée International Part 2

Jag utlovade kanske lite mycket igår när jag sa att jag skulle visa bilder från Soirée International. Det finns nämligen en MONUMENTAL skillnad på en proffessionell bloggare och en som jag, som skriver dagbok. Jag tänker inte "blogg" när jag är där. Som igår, på Soirée International. Nej, då tänker jag MAT. ÄTA. MUMS! Inte "kamera", "måste visa".

Soirée International är en fest som de internationella studenterna håller på École Militaire till de franska studiekamraterna, lärarna m.fl. Som ett slags "tack!" för det gångna studieåret. Alla länder bjuder på hemlagad mat, dryck, specialiteter från sitt hemland och det är en JÄTTE-familjefest. Man kan lugnt säga att man känt sig lite "risig i kistan" efter gårdagen men det kanske inte är SÅ konstigt efter att man ätit mat från alla världens hört i timtal, eller vad sägs om att blanda marockanskt, algeriskt, thai, indiskt, serbiskt, norskt, svenskt, lite afrikanskt, indonesiskt, belgiskt, engelskt...and the list goes on...

Nedan kommer en bildkavalkad som visar det svenska ståndet innan alla 1500 gäster kom. Tyvärr så åt jag i de andra stånden. Kameran kom liksom i andra hand. Burp!

(Kolla in handen på bilden - handen som försöker "smygta" en Daim INNAN festen har börjat...)

I Svenska ståndet bjöds på: rökt renstek, västerbottenspaj med crème fraiche och röd lök, ostkaka med hjortronsylt och grädde, snittar med mjukt tunnbröd, pepparrot och ren, 3 sorters sill, silltårta, knäckebröd med västerbottensost och...såklart KÖTTBULLAR! Och Daim.

Lyckades inte få till en bild där "alla svenskar" var med men här är jag iallafall.

Och för er som läst min blogg ett tag och kanske undrar över läckerheterna. Nej, det var inte jag som lagade det här. Inte alls. ALL CRED går till Richards kollega Johan med fru Åsa samt Johans föräldrar. ALL. Gud vad ni gjorde ett toppenjobb. Jag säger då det.

Soirée International

I en veckas tid har det varit högsommar. 30 grader varmt på dagarna, över 20 grader på kvällarna. Underbara långa sommarkvällar när man inte ens behövt kofta på sig utan det har räckt med en t-shirt och det har ändå känts "gött". Ikväll ska de internationella studenterna på Richards skola ha sin avslutande fest. En stor festival med mat från hela världen, uppträdanden och mingel. Sverige kommer bjuda på renkött, västerbottenspaj, silltårta och ostkaka (bland annat!) och idag ser vädret ut så här. Regn, regn, regn. Och kallt. Det är vad jag kallar otur.

Nelle har nu tagit fram sitt trollspö och skickat en besvärjelse till vädrets makter om sol och värme. Vi får se vad det är värt klockan 19.30 ikväll när festen kickar igång. Och sen får vi väl alla gå på det gamla ordstävet "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder". Någon rosa liten top och klackeskor lär det dock inte bli tal om ikväll.

Rapport med bilder får ni i morgon. Simma lugnt!

Kreativ verkstad

Sol - regn - sol - regn....så håller det på i Paris idag. Vi springer ut och in för att få lite luft mellan skurarna och däremellan har vi kreativ verkstad för att inte "ta livet av varandra". Barnen och jag är fortfarande krassliga i något dundervirus så vi har varit hemma sedan i lördags. Feber, ont i halsen och MYCKET svullna lymfkörtlar. Det frestar på kan jag säga, att vara hemma allihopa utan något särskilt att göra i flera dagar. Det kräver en stor portion tålamod och god fantasi. Så idag har vi målat. Jag har exprimenterat med paste och "byggt" en prinsessa i färg till Nelle. Det var riktigt kul, faktiskt även om jag kom på att jag såklart skulle gjort bakgrunden FÖRST. Elementärkunskap inom måleri. Hmmmm...har jag gått någon kurs alls? Edward har klippt ut läskiga gubbar med svärd och Nelle har mest bara PRODUCERAT. Massor av tavlor i massor av färger. En riktigt kreativ verkstad.

Nu ska jag ägna de närmaste 20 minuterna åt att vara sjuk. Sen kallar middagen...

Underbart är kort

Klockan är drygt 11 på kvällen och jag och Richard sitter och planerar för hemflytten. Nu är det bara en dryg månad kvar på den här Paris-vistelsen. Vemodigt men också spännande att komma hem till något nytt. Fattar inte att de här 18 månaderna gått så fort.

Tiden med mitt besök är också slut. I morgon åker hon hem, vännen från Sverige.

Som Povel skulle sagt. Underbart är kort.
http://www.bijweb.com/lattexter/underbart.htm

Fick besök igår

Idag köpte vi "vänskapsband" med peacemärken. Vem är hon?

Tapper

Härom dagen när vi skulle gå hem från skolan så mådde jag "sådär". Det var jättevarmt och jag mådde lite illa, hade kraftig yrsel och kände mig allmänt risig. Jag tänkte att jag hade druckit lite för dåligt, sovit lite för dåligt och att jag hade begynnande vätskebrist. Så fort vi kom hem "fyllde jag på" med vatten och lite Coca Cola för att få upp trycket och balansen i kroppen. Det blev endast marginellt bättre och sen började vår "näsblodsseans". Inte en enda gång tänkte jag att det kunde vara ett virus men nu undrar jag om det inte var det iallafall. Idag är Edward risig. Han säger att det "liksom snurrar i huvudet" och det känns konstigt och som att han ska kräkas när han går... Yrsel, alltså.

Trist för oss. Idag är det UNDERBART väder ute, 25 grader i skuggan och klarblå himmel. Tur att barn inte tänker på sånt. Alltså, att de missar en fin dag ute. Får de bara lite extra omsorg och en film mitt på dagen så är de nöjda. Tacksamma varelser de där barnen. När jag skulle ta bilden på Edward så sa han "jag kan försöka se lite glad ut, mamma". De är världens finaste mina barn!

Nu går jag ut och tar mig en kopp kaffe i solen.

Lyxat till det litet

Vi gick och handlade på Svensk-Affären idag. Det är ganska dyrt där så varje gång vi handlar där så känns det som vi "lyxar till det" litet grann. Vi köpte: fiskbullar, blodpudding, lingonsylt, knäckebröd, leverpastej, sirap, pärlsocker och en schweizernöt chokladkaka. Definitionen av lyx är verkligen olika beroende på var man är. I livet. I världen. I allt.

Vackert som en ros

2005-06 bodde vi som bekant i Tampa, Florida. Nästan dagligen tog jag en promenad med Edward i vagnen till en park som inte låg så långt från vårt hus. Vid den här parken låg en butik som heter Crate&Barrel där de säljer allt som har med hushållet att göra. Espressomaskiner, hushållsmaskiner, porslin, möbler, bestick, dukar, servetter, matlagningskärl - allt! Det är en ganska "fin" affär, allt håller en god kvalitet och priserna är i den högre prisklassen. Som jag förstått det är det ett vanligt ställe att "registrera sig" inför ett giftermål och inlämna en önskelista på presenter. Hur som helst, i den butiken fanns en kakform i teflon som såg ut som ett sandslott och jag var helt kär i den där formen. Jag minns inte exakt vad den kostade (mer än att jag tyckte den var för dyr) men jag har ända sedan dess ångrat att jag inte köpte den. Flera gånger när jag gjort en efterrätt har jag tänkt..."tänk om jag haft den där fina sandslottsformen nu..."

Idag hittade jag en annan form som gav mig samma känsla som förra gången. Den var inte i teflon och det var inget sandslott men den här gången bestämde jag mig på en gång jag såg den i skyltfönstret. Jag ska ha den!

I sommar blir det sockerkaka med florsockerpuder på, färska bär och grädde till! Tror ni inte det blir vackert som en ros, så säg?

Miraklens tid är inte förbi

Jag kände på mig att det skulle bli en bra dag idag. När vi vaknade var det strålande sol och redan 17 grader i skuggan, vi hade croissanter i frysen (en iallafall) och barnen var på ett fantastiskt lördagshumör! Så jag bestämde mig för att ta tag i teknikproblematiken. Tänkte att det är nog inte många fransmän som är vakna och ringer support kl 09 en lördagsmorgon. Slog igång datorn och -vips! det funkar. Alltihop. Utan support, utan ansträngning bara genom lite varsam handpåläggning.

Kanske det ligger något i det där med karma. Igår hade vi som sagt visning av huset. Det hade varit totalt 8 besök under dagen. Jag hade städat som en galning innan, plockat undan alla barnens leksaker, putsat diskbänk och tvättställ tills de blänkte - huset var tip-top! När jag sedan frågade min hyresvärd hur det gått så sa han lite kort "jodå, ingen hade tackat ja, en familj hade velat hyra omöblerat...inget var bestämt. Men jag ser att ni satt upp några tavlor på väggen där borta - hur ska ni göra med spikhålen när ni flyttar. Hela väggen måste ju målas om!". Jag blev så arg så jag kokade. Här hade jag städat, putsat fönster (med mammas hjälp i förra veckan), gjort fint i trädgården och det enda han bryr sig om är 5 SPIKHÅL I VÄGGEN!!! Nubbstora spikhål. Men.....jag blev inte vansinnig. Jag förklarade kallt att vi frågat innan och fått svaret att om vi spacklade igen dem innan vi flyttade så skulle det gå bra. (Däremot tänkte jag fula tankar. Jag tänkte att jag ska rycka upp varenda pelargon innan jag flyttar och slänga dem i komposten, jag ska inte kratta ett löv till på gården tills vi åker och jag kommer inte städa en sekund till inför kommande visningar). Men så var det det där med karman. Så gör man ju bara inte. Så det är klart att jag kommer se till att det kommer vara fint även nästa gång det kommer folk hit och vill titta.

Men så kommer det också goda saker min väg.

Appropå inget

Eftersom jag inte hade så mycket att göra så här på kvällskvisten utan tv, telefon eller uppkoppling så satte jag mig och lekte med min telefon. Kollade in lite ny musik, appar till iPhone och ljudböcker. Vilken uppsjö det finns, hur ska man hitta nåt? Vilka är era bästa appar Ni som är iPhone-användare? De jag använder mest är Facebook, supernytt från Aftonbladet, Arla och Lightsaber. Ett lasersvärd piggar alltid upp, eller hur? Sen gillar jag iSteam och Hipstamatic också. Kom igen, ge mig lite tips nu-jag har verkligen tråkigt!

Skickat från iPhone

Sådan mor

Hela natten, hela dagen - dubbelnäsblod. Jag har ända sedan jag var liten blött väldigt mycket näsblod. Mamma har berättat att hon åkt med mig till akuten vid ett tillfälle när till och med tårkanalerna svämmade över av näsblod. Inga Jesusassociationer men ganska otäckt när ens 7-åring "gråter blod".... Min dotter har tyvärr ärvt samma anlag. I natt har hon sett ut som Carrie när halva pyjamaströjan och långa håret var helt nerkletat med levrat och nytt blod. Det var inte så att det droppade lite försiktigt utan det PUMPADE ut blod och en hel toarulle gick åt för att minimera förödelsen. Efter en timme, när jag fortfarande inte fått stopp på blödningen, började jag få lätt panik. Vad ska jag göra om det inte slutar??? Väcka nr 1 och åka till akuten mitt i natten kändes inte som ett lockande alternativ. Till sist gav det med sig så pass att Nelle somnade till och sen började jag. Blöda. Det gör jag alltid när jag är trött.

Här är vi nu. 12 timmar senare, fortfarande med dubbelnäsblod.

På fredag

På fredag ska det bli visning av "vårt" hus här på Rue de Liège. En hel drös med familjerkommer mötas av den här vackra entrén och kanske några, liksom vi gjorde, börjar drömma om ett liv just här. De ser att barnen får någonstans att leka ute, de ser grillen och tänker att här kan man ha härliga grillfester på sommaren, de ser en Paris-framtid som ser ljus ut - och så slår de till! Hoppas jag.
Jag vill inte städa och fixa fler gånger. Och i ärlighetens namn vill jag ta med mig hela konceptet till Stockholm. Men, men - man kan inte få allt. Jag vet.

Beach 2010

Provade en snygg bikini idag. Det kändes som om det här blir sommaren
när jag tar beslutet att aldrig mer visa mig offentligt utan täckande
kläder.

Skickat från iPhone

Men åååååh

Det skulle varit en bild på bänken i förra inlägget. Bänken! Nu
får jag gå ut till bänken igen för att skicka bilden på bänken.
Men åååååh!

På bänken

Det blir nog inte mycket med bloggen den närmaste tiden. Nu sköter
jag all "outgoing traffic" uppe på bänken i trädgården. The spot
med täckning. All teknik har nu dött (och inte återuppstått trots
strömlösa boxar m.m.) och tydligen har ip-adressen också gjort det?
Det blir onekligen intressant att prata med supporten på franska i
morgon... Eller så lever jag utan internet, tv och telefon i några
dagar. Går det i dessa tider tror ni? Spooooky!

En söndagkväll i ensamhet...om man inte räknar maskinerna förstås

När jag är själv med barnen en "längre period" tänker jag alltid på ensamstående föräldrar. Hur fasen fixar de tillvaron? Visst, jag vet att de gör det och att de gör det för att de inte har något val men ändå. Och jag vet att jag också skulle fixa det men det måste vara så tråkigt. Och ensamt ibland. Varje dag disk. Varje dag tvätt. Varje dag fix inför morgondagen. Och sen tomhet när de små inte är där.

Klockan är just när jag skriver det här 18.41 på söndagskvällen. Diskmaskinen går, tvättmaskinen går, torktumlaren går. Och så tv:n förstås.

I hur många hem i världen är det inte just precis så...just precis nu?

Lite tekniska problem

Utöver döda batterier i såväl kamera som datortangentbord kan vi nu lägga till död telefon, död tv och dött internet. Tur jag har mobilen. Som förvisso inte fungerar INNE i huset men om jag klättrar upp på bänken i trädgården så går det ju hjälpligt...

Leker med min nya app

Hipstamatic. Har redan ställt om hela grundinställningen utan att memorera hur den var inställd från början. Varför gör jag så?

Konspiration?

Igår åkte Richard iväg och IDAG tog batterierna slut till både kameran OCH tangentbordet till datorn. En slump? Nej, skulle inte tro det.

Glömde säga det

Ryssvärmen har vi inte känt mycket av här.

Det finns många sätt...

...att se Paris på. Ett sätt är så här - med Bateaux Mouches, en guidad tur i båt på Seine. Barnen har inte tidigare gjort den här guidade båtturen och idag tog vi, det vill säga jag och Julie, (MOFF) oss ut i det vackra vädret för att erbjuda barnen en båttur och lite kultur. Vi gjorde flera misstag:
1) Vi tog inte reda på när båtarna gick. Vi fick gå en lååååång tur längs kajen och under broarna för att hitta en båttur som gick NU. Inte om en timme och en kvart. Eller om två.
2) Vi trodde att barnen skulle vara intresserade av kultur.
3) Vi köpte glass till barnen precis innan vi gick ombord på båten (vilket resulterade i att de inte såg NÅGOT annat än glassen första halvan av resan.

Men ett pluss måste väl sägas vara att man får se "allt" på den här turen. Allt som kan ses från Seine. Eiffeltornet, Notre Dame, Trocadero, Louvren, Musée D'Orsay, Concorde, La Conciergie, Assemble Nationale, alla broar, äldsta huset i Paris, äldsta sjukhuset m.m. m.m.

Framåt eftermiddagen var vi hemma igen och barnen lekte ute i trädgården medans mammorna drack vin till det var bad- och läggdags. Måste väl ändå kvala in som en rätt bra dag?

PS Ursäkta stavningen. DS

Lök på laxen?

För första gången i mitt liv åt jag lök på laxen idag. Barnen skulle äta "barnmiddag" (läs: korvbollsgryta...och fråga sen inte vad det är) och jag hade helt enkelt inte lust att äta det. Igen. Så istället tog jag en bagel, philadelphiaost, rökt lax och så lök på det. Och insåg att jag för första gången lagt, just det, lök på laxen. Var kommer det här knäppa uttrycket ifrån? Och vad betyder det? Betyder det "gott"? Betyder det "konstigt"? Betyder det "fattigt"? Betyder det "för mycket"?

Jag vet faktiskt inte men idag har jag iallafall ätit just det. Lök på laxen.

Present

Den här boken fick jag i present av min man idag som ska åka bort på
en 2-veckors tjänsteresa. Hur skulle ni tolka det?

Inlägg från hemmafrun i mig

Är det inte ljuvligt att gå på ett golv som är utan smulor, gruskorn och där det inte fastnar gammalt ris under sockorna? Som är blankt och luktar gott?

Är det inte härligt att krypa ner nyduschad i en renbäddad säng med lakan som luktar svagt av tvättmedel?

Är det inte skönt att spotta tandkrämsloskan i porslin som är blankt, där skummet sköljs ner av rinnande vatten?

Jo, det är det. Varför är det då så tråkigt att städa?

Sista doktorsbesöket i Paris?

Idag hade Nelle återbesök hos Dr Delbove. Nu skulle öronen för sista (?) gången inspekteras och vi, förhoppningsvis, lämna den franska sjukvården bakom oss. Nelle hade lite blödningar i örat direkt efter operationen och det hade lämnat en stor "propp" av levrat blod inne i hörselgången. Proppen plockade Dr Delbove bort med en "mini-mini-tång" under tiden Nelle drog av en "maxi-maxi-sång"som väl inte direkt gick under epitetet "örongodis".

Men till sist var proppen ute och Nelle konstaterade "NU HÖR JAG JÄTTEBRA, MAMMA!".

Musée de l'Orangerie

Jag och min vän Åsa har idag instiftat "Kulturella Onsdag" för att hinna med allt vi vill se här i Paris innan vi åker hem. Idag besökte vi Musée de l'Orangerie som har fantastiska målningar av bland annat Monet. I två stycken ovala rum har de satt ihop målningar av Monet som han målat från sin berömda trädgård i Giverny. Det är så vackert att man nästan tappar andan.

Muséet har även målningar av andra berömda konstnärer; Cézanne, Renoir, Picasso, Matisse samt specialutställningar med olika konstnärer. Nuvande utställning var av Paul Klee. Än en gång konstaterade jag hur mycket "värt" det är att se konstverken live. De är sällan vad man trott när man sett dem i en bok. De kan vara mindre, större, målade på ett oväntat material - det är helt enkelt underbart med muséer. TACK alla privatsamlare som låter oss få se "era" fantastiska konstverk!

(Hur stavas muséum i pluralis, är det muséum eller muséer...?)

40!

Kommer ni ihåg att jag berättat att jag fick ett halsband i present när jag fyllde 40 år? Ett halsband som är omodernt och knappt längre finns i butik? Det är det här halsbandet och jag ÄLSKAR det!

Lyssnar ni på texten?

När jag lyssnar på musik är det inte alltid jag lyssnar på texten. Faktiskt är det ganska sällan jag lyssnar på texten och försöker förstå vad låten handlar om. För mig är det musiken, melodin som är det viktiga. Känslan. Gillar jag inte den så struntar jag i låten...och följdaktligen även texten. Det här kan leda till grava missuppfattningar ibland. En av mina gamla "Arvidsjaur-vänner" sjöng länge "Driving a taxi" till låten "Come on and Touch Me" med Samantha Fox. Det skrattar jag gott åt fortfarande. Själv skrålade jag länge "Dunderstretch" till låten "Thunder Struck" med AC/DC. Man kan ju säga att de här feltolkningarna ändrar innebörden av låten en aning...

Visst har ni också kommit på er själva med att sjunga fel någon gång? Visst? Visst har ni?

Färgen

Här är det paus. Alla dricker kaffe. Alla utom modellen som stretchar igen. Hårt arbete? Skulle faktiskt tro det. Bilden till _______ är min.

Gud vad fjantig jag är!

Idag var det målarkurs igen och för första gången var det motigt att gå dit idag. Jag visste att vi i förra veckan skulle arbeta med modell (men då oprerades ju Nelle) och jag var nog lite avundsjuk på de andra som fått uppleva det och därför kändes det motigt att gå dit. Så jag blev otroligt glad när modellen dök upp idag igen! Två senaste gångerna hade de gjort studier med modell, i blyerts och kol - och nu var det alltså dags att måla! MÅLA. Modell. På fri hand. Utan studier.

När modellen kom så "värmde hon upp först" och det är det ni ser på bilden. Hon stretchade åt alla möjliga håll, klädde sen av sig och blev dirigerad av läraren EXAKT hur hon skulle sitta (såsåm studierna) och sen satt hon. Helt stilla, helt oberörd, helt naken. Jag vågade inte fotografera henne helt naken...det kändes...så konstigt. Privat på något vis. Att jag sen stirrade på henne oavbrutet i 2,5 timmar när jag målade kändes inte alls konstigt. Eller privat. Gud vad fjantigt, va? Kan det vara därför ett fotografi är en exakt avbild och mitt porträtt är...en massa färg?

Så här ser man ut...

...när man varit 4 år en hel dag! Älskade gullhjärta!

Tårtan!

Blås!

Princesstårtan är bakad från scratch. Sockerkaka, marsansås, nykokt hallonsylt, grädde och marsipan (färdigköpt men självkavlad). Jag är mäkta mallig!

Grattis lilla gumman!

Vad kan man säga - min lilla skrutta fyller 4 år. Jag fattar det inte...det går så fort.

Det blev en tidig morgon i morse för samtliga. Före klockan sju var vi alla på benen. Tårtan fixad, ljusen tända och kaffet i bryggaren. Nelle väckte vi med skönsjungande sång (nja) och sen var det presentdags. Nelle fick en brödrost, matmixer, matstol till dockor, ett regnställ, en halsduk och lite annat smått och gott som sysselsatte både henne och storebror en bra stund i morse.

Trött och glad!

Som vanligt när det är något speciellt så hade jag glömt att ladda batteriet i kameran. Suck, vad trött jag blir på mig själv... De andra bilderna från firandet är tagna med telefonen och har varierad kvalitet. Enjoy!

Svårt att göra rätt

Om jag bloggar när jag har besök så blir det fel. Det är otrevligt mot dem som är här, osocialt och trist.

Om jag inte bloggar när jag har besök så blir det också fel. Då är det som att jag inte bryr mig om just det här besöket.

Bara så ni vet så bryr jag mig om ALLA mina besök. Och ALLA mina läsare. Så det så!

I morgon fyller lillskruttan 4 år, då blir det kalas. Och rapport. Lovar.

Jag och trollet

Bästa lillebror!

Stolta mamman

Nelle har lärt sig skriva sitt eget namn. I appen MyPaint på min iPhone. Hon har inte fyllt 4 än.

Jag är grymt stolt!!!

Nu blir vi storfamilj!!!

Nej, några fler familjemedlemmar handlar det inte om för vår del men nu ikväll kommer det två besök från Sverige samtidigt. Golven är skurade. Sängarna är bäddade. Vin, ost med tillbehör är inhandlat.

Välkomna allihopa!

Vet inte om jag berättat det här

Det är nu bestämt.
1)Vi kommer flytta hem till Stockholm. Vi kommer flytta tillbaka till vår gamla lägenhet. Som är ett rum kort.
2)Nelle har fått dagisplats.Det blir utedagiset där Edward gått tidigare.
3)Edward har fått skolplats. Det blir Franska skolan där Richard gått tidigare.

Ja, det är väl så långt vi är klara. Som ni förstår återstår lite detaljer kring försörjning och så...men det ska nog ordna sig!

Foten i kläm - jajamänsan! Ett fint och mycket applicerbart gammalt ordstäv.

Hur skrockfulla är ni?

När jag klipper mina naglar tänker jag alltid "kom ihåg att det betyder otur att slänga naglar i soptunnan...". Vem som sagt det till mig eller var det kommer ifrån har jag inte en aning om men den där lilla meningen dyker alltid upp i huvudet när jag klipper naglarna. Liksom "lägg inte nycklarna på bordet", "ställ aldrig skor på bordet", spotta tre gånger över axeln om du ser en svart katt korsa vägen", "bada inte direkt efter maten", " dunka dig tre gånger i ryggen om du går på en A-brunn"......ja, jag håller faktiskt på så här. Det är långt ifrån alla gånger jag följer dessa uppmaningar men jag tänker ändå tanken. När mitt förståndiga jag resonerar kring skrock så förstår jag att skrock förstås uppkommit som "skrämselpropaganda" i många fall. Alltså, hur nyttigt är det EGENTLIGEN att ställa skorna på bordet?

Det "roligaste" skrock jag hört någon gång är en gammal kollega (ja, du känner väl igen det här, kompis?) som hela livet trott att man får vårtor på händerna av att plocka kabbelekor om våren. Det hade hennes mamma sagt så hon var mäkta förvånad en majmorgon när det stod fina, gula kabbelekor på konferensbordet på jobbet. Efter en liten diskussion (och ett samtal till mamman tror jag?) kom vi fram till att hennes mamma sagt så för att de inte skulle gå ner till bäcken när de var små. De kunde ju falla i och drunkna om de lutade sig över kanten för att plocka kabbelekorna. Gulligt, va?!? Och förmodligen så en hel del skrock uppkommit.

Allt det här vet jag och likväl när när jag klippte naglarna ikväll så stod jag där över toaletten med saxen.

Hur skrockfulla är ni?

Världens duktigaste patient!

Allt har gått bra

Öronen var fulla med geggamoj så det var "tur" att vi fick den här operationen gjord så här snabbt och smidigt, det hade blivit en jobbig sommar annars... Operationen gick bara bra, det är alltid otäckt när barnen ska sövas (tycker jag!) men Nelle var jätteduktig och läkarna snälla. De hade aldrig tidigare varit med om en mamma som ville med vid sövning och uppvak men de var flexibla. OCH sa att det kanske var något för dem att fundera på eftersom det gick så bra! Nelle var lugn och inte alls rädd. Sen sa de faktiskt att jag var en lugn och bra mamma också!

Nu hoppas jag att vi snart blir utskrivna. Nelle tittar på en klassisk konsert från Bergen på TV och är på topp. Hon har ätit lunch och har, full i droger, knappt ont alls.

Tack Docteur Delbove!

Nu väntar vi på doktorn

Nelle är duschad och Emlad, vi har bägge två papperskläder och
hittills har allt gått som på räls. Till och med Soozoo
(gossehunden) har fått namnband så ingen kommer bort. Nu väntar vi
bara på att doktorn ska komma.

Idag

Idag har det inte hänt mycket. Det mest spännande är väl att jag köpt den här prickiga regnkappan. För att det regnar. I morgon däremot blir det spännande. Då ska Nelle operera in nya rör i öronen (3:e gången gillt, hoppas vi!) så i morgon blir det tidig morgon, fasta för somliga och sen en RIKTIG inblick i det franska sjukvårdssystemet. Återkommer med rapport!

Snälla Söndag

Vädret är inte det bästa i Paris idag, jämfört med tidigare i veckan menar jag då. Det är 15 plussgrader, ostadigt och vi har varit ute i någon timme och krattat, cyklat och lekt litet. Helgen har verkligen varit lugn. Vi har varit hemma, träffat vänner och bara softat. Ibland är det härligt det med. Efter lunchen idag blev jag bara såååå trött (kan det vara vinet igår kväll, månne?) och bestämde mig för att ha "Snälla Söndag" med barnen. Jag satte på en ny film, Nils Holgersson, poppade popcorn och skivade upp lite marsipan till dem att mumsa på under filmen.

Barnen är fortfarande i chock.
Film. Popcorn. Marsipan. Mitt på dagen. En söndag.
Men alla är nöjda.

Rik

Jag känner mig rik. Oerhört rik.

MOFF

Nej, det är inte någon smickrande bild av mig och Julie...men den
enda av oss. Min BFF. Best French Friend. Eller kanske jag ska säga -
MOFF - My Only French Friend.