Är det så att tiden går fortare ju äldre man blir? Jag kan bara inte fatta att Richard (tillika jag, då...i januari) är 40 år! (Det var ju så nyss vi fyllde 30!) En helg i den här åldern känns, tidsmässigt som, en lektion i skolan när man var 14. Min mamma, moster och kusin var här i helgen och den "bara försvann". Inte så att vi inte gjort nåt, men det gick så fort. De kom i fredags mitt på dagen och åkte i morse så vi hade verkligen HELA helgen. Fredagen firade vi Richard som blev SÅÅÅÅÅ glad över sin surfbräda. Hans 40-års-kris är nu manifesterad i en bräda och våtdräkt. Jag antar att jag ska vara glad över att det inte är en sportbil och...ja, ni vet.Lördag tog vi en långpromenad upp till Sacré-Coeur. Vi strosade runt i folkvimlet, var på en loppmarknad i Montmartre och åt en långlunch med vin, grodlår, sniglar och Moules Frites. Barnen var med Richard och det blev en precis så mysig dag som vi tänkt oss. Lördagkväll var det tänkt att vi skulle ut på "stan" men min rygg och mitt ben pallade helt enkelt inte... Istället kalasade vi på franska ostar och tittade på långfilm.
Söndag åkte vi till Asiatiska kvarteren och åt en kalaslunch! Kusin Kajsa har bott många år i Kina och VET PRECIS hur man ska beställa in mat så alla smaklökar retas...och smörjs! Den här gången var jag inte i närheten av en inälva, vilket känns som en triumf! Vi hamnade även där på en loppmarknad där Kajsa fyndade ett par skor för 3 Euro. Jättesnygga "skinnplatåisar" i mörkbrunt, fint skinn. Kajsa tog de direkt på sig och stoppade de gamla i påsen. När vi gått 200 meter skrattade Kajsa och sa "nu vet jag!", "vadå?" frågade vi, "jag vet varför skorna var så billiga!". Vi tittade ner. Platåerna på skorna hade pulveriserats (som torr frigolit) och det lossnade stycken av sulan när hon gick! Åh, vad jag älskar loppmarknader!!!
Vi konstaterade alla att det inte går att bara stanna en helg i Paris. Det är för kort! Jag hoppas de snart kommer tillbaka, kvastarna är parkerade på ett säkert ställe;-)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar