Hos frisören

Therese hugger in i Edwards vinterfrisyr!
Blått och rött för Edward! Rosa och lila för Nelle!
Varje gång vi är "hemma" i Boden går vi mangrant till frisören. Först klipper sig Edward, sen Nelle och sist jag. Det är min kusins sambo som är frisör och det är så praktiskt att ha en "egen" frisör att gå till. Jag hör till skaran av människor som inte gillar att gå till frisören. Jag är konservativ gällande min frisyr, färg - ja, jag är helt enkelt MYCKET TRÅKIG på det här området. Jag använder inga frisyrprodukter och jag låter alltid mitt hår självtorka. Mina barn däremot verkar utvecklas i rakt motsatt riktning. Båda två vill ha färg och styling i håret för att det ska duga till dem.

Idag undrar jag om det kanske gick lite överstyr, eller vad tycker ni?

Samma vy

Samma vy men 6 månader emellan bilderna. Vilken är att föredra?
(Nej, det är inte Nelle där under den vita kullen!)

Present

Den här bedårande figuren fick jag av Nelle i present idag! Förvisso plockad ur "Gratislådan för barn" på Återvinningen i Boden...men ändå!

Fiskelycka

Edward och Filip prövar fiskelyckan.

Det här är jag i ett nötskal.
Jag vill så gärna att barnen ska växa upp med ett gott självförtroende, känna att de klarar av det mesta på egen hand. Att de inte är rädda. Att de är nära naturen och tycker det är roligt att vara ute. T.ex. att de ska kunna fiska och det på egen hand.

Igår var vi i stugan i Holsvattnet hela dagen och på kvällen åkte fiskespöna fram. Då kommer jag på mig själv med att tänka "måtte de ändå inte få nån fisk så JAG måste ta av den av kroken och bryta nacken av den". Jorå, visst nappar det. Jag håller såklart på att dö men försöker hålla masken så gott det går. Krokar av, tar tag i munnen på fisken...och då tycker jag den sticks! Så jag rycker till, tappar fisken som ramlar ner i en stenspricka så jag inte får upp den igen. "Dör den nu, mamma?" frågar barnen. "Ehummm...tja, jo det gör den nog" svarar jag. Nelle börjar tokgråta, Edward undrar om vi inte kan rädda den och dräpa den på riktigt. My god, tänkte jag. Det här är inte ett avsnitt för mig i våra barns uppfostran.

Tack och lov kom sen min Moster Gittan och räddade situationen. Med vant handlag krokade hon av fiskarna och bröt nackarna av dem, en efter en. 6 stycken fick pojkarna totalt. Edward fick 5 och var mäkta stolt. Jag skämdes å mina egna vägnar.

Här ser ni en....

...Överstelöjtnant! Följdaktligen är jag nu Överstelöjtnantinna? Grattis till din befordran, käre man!

Svensk sommar är bäst!

Man kan inte annat än älska svensk sommar. Den är bäst! Den är bäst! Den är BÄST!

Kan jag se fånigare ut?

Håll i er nu! Idag har jag träffat riktiga superkändisar!! Ja, inte för att jag spontant visste vilka de var men när man ser ett rockband så bara vet man att det är nåt speciellt med de där typerna. Såklart var vi tvungna att fråga. Jodå, de var Lauren Harris Band. ??? tänkte vi. Googlade och fick upp att "Nu är det klart - det blir Lauren Harris Band som blir förband till IRON MAIDENs konsert i Stockholm". Tjejen på bilden (bredvid hon med det otroligt fåniga leendet) ÄR Lauren Harris, dotter till Steve Harris i, just det, Iron Maiden.

Hur cool är jag nu?

Lägg märke till hårdrockaren bakom mig som gör den klassiska hårdrocksgesten!!! Love it!!!

Norrut vi dra

I morgon bitti 08.30 kommer taxin och hämtar oss för vidare transport till CDG. Vi åker först hela familjen på ett 2-dagars pit-stop i Stockholm och sen åker jag och barnen vidare till Boden. Världsmetropolen. Det kommer bli några dagars krångel med bloggandet...har fortfarande inte lärt mig telefonblogga. Jobbar på det dock.

Bikiniracet idag slutade över förväntan bra. 2 hela bikinis (turkos och rutig) + 2 st bonusbikinis (guld/cerise och svart paljett)med bara överdel. Plus shorts. Plus blus. Plus klänning. Plus linne. M.m.

Va!?!

Ett par timmars förnedring

Nu ska jag utsätta mig för årets värsta plåga. Jag ska ut på stan och köpa bikinis. I pluralis. Det finns inget värre, jag lovar. Jag har laddat med klänning som är lätt att ta av. Sandaler likaså. Beredd att öppna plånboken om det behövs. Känns ändå inte bra. Vissa år har jag haft tur och hittat en bikinimodell som passar rund rumpa/inga bröst. Då har jag köpt ALLA färger de har i samma modell. Ska det gå lika bra i år?

Lotta, lady Not On Stilettos...ta ett djupt andetag och kör!

Lite ur balans

Surmamman i parken! Vaknade med VÄRSTA allergin i morse. Ögon, näsa rinner och är svullna, huvudet känns som det håller på att explodera och så är jag sååååå trött. Och grinig. Frukosten kom vi igenom hjälpligt jag och barnen. Det var förstås tråkigt att det bara var vi helt plötsligt (efter besöket åkt hem)och sen kom värden och började gnälla över barnens ljudnivå och att vi måste plocka bort alla leksaker som låter...bla bla bla! Inte en chans jag var lika diplomatisk som Richard igår. Så det blev en rivstart i skitdag helt enkelt.

Den återhämtade sig något när jag och barnen efter lunch gick till en ny lekpark plus ägnade oss lite åt shopping och glassätning. En halvtimme i lekpark mot en halvtimmes shopping. En glass mot en provning av bikini utan uppträden. Vi var överens!

Ikväll ska det packas inför resan norrut. Vi ska vara borta en dryg månad och med tanke på Sveriges växlande sommarväder så gäller det ju att tänka till. I norrbotten kan sommaren innebära +7 grader och regn, 15 grader och molnigt, +32 grader och strålande sol, definitivt mygg, förhoppningsvis bad - ja, det kan t.o.m. komma en och annan snöby om man har otur.

Snacka om att man måste packa varierat!

Morr!!!

Nu är jag så arg att jag nästan spricker!!! Vår j-la hyresvärd har just kommit över för att klaga på att våra barn leker för högt! De får inte skrika, låta eller vara på allmänningen mellan husen. De ska helst inte ha kompisar över och grannskapets barn är inte välkomna att komma över och leka på allmänningen. Allt enligt vår hyresvärds önskemål. Annars riskerar vi att få klagomål. Har någon klagat?, undrade vi. Nej, inte hittills men det kan ju bli...

Visst, vi har haft fest i helgen men den absolut senaste minut vi stannat uppe till var 00.00. Då sov barnen sen timmar tillbaka. Visst, det har varit barn över och lekt, men de har just det - LEKT! Visst, våra barn pratar lite högre när de blir exalterade, vilka barn gör inte det? Visst, våra barn leker med barn i grannskapet, bl.a. portvaktens barn.

Jag dånar! Och tycker synd om fransmännen.

Semesterfeeling

Lugnet har åter sänkt sig på Rue de Liége. Fredrik med familj åkte i förmiddags och sen har det varit rena döden av lugn här hemma. Lika roligt och spännande som det är att bädda fint och plocka fram rena handdukar när det ska komma gäster, lika tråkigt och grått är det när gästerna åker. Visst, det är skönt att vara själva också men det är alltid sorgligt när man haft så kul och trevligt! Tack för en jättefin vecka Familjen Thunell!

I ett desperat försök att hitta på något kul idag åkte vi en kort sväng till Bois de Bologne för att komma ut och ha söndags-picknick. Efter 10 minuter var hela familjen osams och överens om att jag nu ska gå under namnet Picknick-Führer (efter inspiration från våra vänner där kvinnan i familjen går under namnet Camping-Hitler). 20 minuter senare var jag så kissnödig (och hade glömt tamponger!)att vi var tvungna att åka hem. Så gick det med den myssöndagen!

Eftermiddagen har jag istället tillbringat ute i solen på vår gård och läst Denise Rudbergs "Matilde". Har redan kommit över 100 sidor. Skön förströelse! Lite semesterfeeling faktiskt. På onsdag åker vi hem till sverige, då börjar vår semester. Yippie!!!

Midsommar!

Det är svårt att få tid till bloggandet när huset är fullt av gäster, här kommer highligths från midsommarafton!

Det blir faktiskt inte mycket bättre än så här! Silltårta, öl, nubbe, knäckemacka och västerbottensost! Temperaturen behagliga 22-23 till en början, sol och sen det sedvanliga mörka molnet som drar in som får oss svenskar att undra "ska det regna i år igen?". Vi klarade oss från regn men Parisnatten bjöd på kyligt väder så nog åkte fleectröjorna fram till sist ändå! Ska det käkas grillat ska det vara rejält! Så resonerade Fredrik när han beställde 4 biffar hos slaktaren. Jag tror vi hade närmare 2 kg kött på 4 personer att grilla. 2 av dessa personer väger runt 50 kg så man kan väl säga att det blev lite mycket. Det blir en repris ikväll på gårdagens menu vilket inte gör mig nåt, det var fantasktiskt kött! (Och ja, jag vet att det är entrecote på bilden!) Richard och Fredrik käkar sill. Och ost.Charlotte och Clara myser i solen.

Hela gänget samlat för gruppbild! Say 'cheese'! Richard, jag, Nelle, Clara, Charlotte, Alicia, Jasper, Fredrik, Pia, Micki, Andrew, Alice och Edward.

Vad ska jag ha på mig?

Undrar hur gånger jag egentligen ställt mig den frågan i mitt liv? I morgon är det midsommar och då vill man ju verkligen vara SOMMAR-klädd. I Sverige förbereder man sig med ny, fin, vit klänning varje år och sen slutar det ändå med jeans, fleecetröja och regnjacka. Men i år, fint väder och varmt. Vilken press! Jag har iallafall köpt ett nytt armband som jag ska ha i morgon.

Kompisar

Nu har Nellan fått en riktig kompis!

Redan från första dagen när familjen Thunell kom på besök så "klickade" det mellan Nelle och Klara. Klara är ett halvår äldre än Nelle och inte förrän nu har Nelle kommit ikapp och de har kunnat börja leka tillsammans. Gudarna ska veta att de tillbringat tid tillsammans tidigare men då har det handlat om att föräldrarna umgåtts i timtal vandrandes runt södermalm med tjejerna nedbäddade, sovandes i varsin barnvagn.

Hittills har de hittat på följande tillsammans:

- Öppnat Edwards present som han fått "för att hjälpa Edward lite grann"
- Öppnat godispåse och PEZ figurer som var inhandlade till lördag och "smakat lite" för, enligt Maggie, (Nelles låtsatskompis) så VAR det lördag
- Öppnat Edwards hemliga låda där han har godis, tagit det och "smakat lite"
- Snott en sockerbit som de absolut inte fick och "smakat lite"
- Ritat sig, alternativt varandra, med bläckpenna på benen
- Ritat lite på lakanen
- Satt på vattenkranen i trädgården (vilket de inte får göra) och sedan inte slagit av den "för vi kunde inte"
-....listan kan göras HUR lång som helst!

Det är bara att gratulera! Det är ju precis sådana saker man hittar på med sina bästa vänner. En av mina bästa vänner är också här, Klaras pappa Fredrik, och i morgon ska vi alla tillsammans fira midsommar ihop. För vilket år i ordningen...kommer inte ihåg. Ska bli så kul.

Skolavslutning

Glömde kameran idag. På Edwards första skolavslutning. IG på det. Ber att få länka till min väninnas blogg om ni vill veta lite intressanta fakta om vårt liv här och inte den kvasikkunskap jag emellanåt lyckas producera. Hon har bilder också! http://susanneodung.blogspot.com/

Tur- och kuldag

Konstarken från Svenska skolan! Pengarna från försäljningen går till välgörande ändamål. Det har hänt så mycket kul idag att jag måste räkna upp det i stolpform.

-Möte på Svenska Kyrkan kl 10.00. I ett svagt ögonblick av mitt liv tackade jag ja till att ingå i Svenska Skolans föräldragrupp, en grupp som bevakar barnens/föräldrarnas intressen i skolan och organiserar diverse aktiviteter under skolåret. Egentligen HATAR jag sådana uppdrag men nu var det så trevliga människor som igår i gruppen att jag bara inte kunde säga nej. Hur som helst var jag och Nelle i kyrkan för att delta i mötet och jag skulle i sedvanlig ordning köpa kaffe och kanelbulle när killen som jobbar i köket helt plötsligt säger till mig "Du bloggar, va? Stilettos? Jag hittade din blogg och tycker den är jättebra!" Vad glad jag blev! Och vad generöst av honom att säga det. TACK om du läser det här!

-Skolan hade konstutställning i Svenska Kyrkan och jag köpte inte mindre än 6 ark av dessa duktiga ungdomar. Äntligen har jag något att stoppa i mina tomma, vita IKEA-ramar som bara ligger och samlsar damm i garderoben.

-Äntligen händer det! När jag och Nelle passerar Rue Amsterdam efter en mycket lyckad shoppingtur så hittar jag inte mindre än 50 Euro på gatan. 50 Euro!!! 50 EURO!!!!!

-Sen eftermiddag kom vårt besök, F & C med barn. Vi hade en så trevlig kväll att jag inte ens kom ihåg att ta några bilder. Lovar att det kommer i morgon...

Ja, jag säger då det. Vilken kanondag.

Nelle "gästbloggar"

Det började som en rolig dag när jag och mamma lekte picknick i mitt rum. Hunden fick kycklingben, hästen fick morot... ...och sen somnade mamma.
Bloggägarens kommentar: Regn gör mig otroligt sömnig...för att inte tala om åska. Då somnar jag. Och "guys" - det var 10 sekunder, max.

Äta upp

Jag får äta upp gliringen om regnet i Sverige igår. Här fullkomligen ÖSER det ner idag. Tack för den, Gud.

Efterlängtade sommar!

Grannen Julie går från klarhet till klarhet. Utanför vår lilla trädgård ligger det en liten "allmänning" - en gräsplätt med en "fontän/pool". Julie berättade att hon förra sommaren lät barnen leka där när det var riktigt varmt. Idag var det så premiär! Poolen skrubbades ren med biologiskt nedbrytbart rengöringsmedel. Allt fågelbajs, snigelslem och annan smuts spolades bort och sen var det dags för bad. Vilken succé! Edward, Nelle, Adam och Jasmine fullkomligen skrek av lycka när vattnet sattes på för att fylla poolen. Skrubba, skrubba, spola, spola...

Äntligen klart för ett dopp! "Sisten i är en... Nelle" Kolla strålen på vattnet!!!

Sin mors barn. Bada? Gärna! Sen frysa.

Minst 30 grader har vi haft i skuggan idag. Hörde att det visst regnade i Sverige?

;-)

Nu ska jag bli dansk!

10 skäl till att jag vill bli dansk:
1) Danskar är snygga
2) Danskar klär sig snyggt, t.o.m. fantastiskt snyggt
3) Danskar gör grymt snygga möbler
4) Danskar är roliga
5) Danskar festar bra och mycket
6) Danskar gör bra film
7) Danskar har stor självironi (de vet sin plats i Europa...)
8) Danskar har världens snyggaste ljud- och bildteknik
9) Danskar har själva insett att gammeldansk inte är gott
10) Mads Mikkelsen är dansk

10 skäl varför jag inte kan bli dansk:
1) Danskar är helt obegripliga
2) Danskar pratar med gröt i munnen
3) Det går inte att förstå vad en dansk säger
4) Danskar har inget riktigt språk
5) Danskar förstår inte själva vad de säger
6) Det är obegripligt att den "svenske kocken" i Mupparna inte är dansk
7) Danskarna är bättre än oss i fotboll
8) Jag lyckas aldrig klä mig lika snyggt som en dansk
9) Jag pratar inte danska, alltså förstår ingen mig
10) Mads Mikkelsen är upptagen
Vilken våning, 220 kvm perfektion!

Susanne, jag, Aileen, Louise och Stine.

Igår var vi hembjunda till Aileen och Jacob. Vi var de enda svenskarna på festen...behöver jag säga mer?

Det var en fantastisk 4-rätters middag med god dricka rakt igenom. Det 10-tal barn som var med fick middag först och sen hade Aileen "lejt" en barnvakt som var med på festen så barnen var upptagna med lekar, film, godis under tiden de vuxna i lugn och ro kunde avnjuta middag och dryck. Vilket lyckat koncept!! Verkligen något att kopiera.

Ju fler glas vin som serverades desto lättare blev det för samtliga middagsgäster att konversera på engelska (tack o lov!).

Vid 01.30 var vi hemma! När vi gick gjorde inget annat par ens en ansats till att det var dags att gå hem. Puh!

"Vår" fattiga farbror

I Paris finns det många fattiga på gatorna. Den här farbrorn sitter varje dag utanför ett finare bageri på vår väg till dagis. Från 8 på morgonen till 8 på kvällen. Blir det regn kryper han in under bageriets markiser. Han är aldrig full och verkar inte bruka narkotika. Barnen var mycket förundrade över denna farbror när vi först flyttade hit och lekte lekar att de var "fattig farbror" o.s.v. Vi hälsar och pratar artighetsfraser varje dag. För barnen är han en självklar del av deras liv, dagar han inte är där undrar de och frågar var han är.

Varje fredag ger vi farbrorn en allmosa, en liten peng för oss, förhoppningsvis mer värt för honom. Vi tycker att det känns som "vår" fattiga farbror för vi ger ingen annan och vi ger en dag i veckan, på fredagar. Jag undrar över hans livsöde och hur han har det de andra timmarna på dygnet när vi inte ser honom. Hur skulle det bli om alla hade "sin" fattiga farbror? Skulle det göra någon skillnad...i det långa loppet?

Vita jeans

Idag var jag ute och "lekte sommar" i mina vita jeans. Denimbirds, snygga, sitter bra, det är inte det som är felet. Utan jag har problem med att ha vita jeans. Period. På andra tycker jag ofta det är DÖSNYGGT, modigt och fräscht. Men på mig har det aldrig riktigt passat. På sommaren är det oftast för varmt för jeans, på våren..ja då har man inte plockat fram de vita sommarkläderna, på hösten...njaa...vinter uteslutet. Så när ska man ha vita jeans?

Tidigt 90-tal hade jag en fest hemma hos mig på Borgmästargatan i Stockholm. Jag hade precis träffat en ny kille (verkligen precis) och han fyllde 24 år. Till festen kom hans ex-flickvän iklädd perfekt välsittande, vita jeans. Sedan dess har jag provat vita jeans då och då men ALDRIG kommer de sitta så snyggt som de gjorde på henne den där julinatten 1993.

Utan vettigt innehåll

Idag har det varit en dag utan vettigt innehåll och såhär ser mina nyinköpta myskuddar ut. Håll tillgodo! Nya tag i morgon.

Muskelkillarna i Parc Monceau

Jag är så stolt över mig själv idag! Ikväll sprang jag 9 km, 2 km till parken i trafik, 5 km i parken och sen 2 tillbaka. I ösregn! De 4 km det tar att ta sig fram och tillbaka är lite "röriga" minst sagt eftersom jag måste kryssa i Paristrafiken men jag sprang även dem idag. Alltså 9 km in total. Ja, jag är stolt över det med men MEST stolt är jag över det som hände i parken. Nämligen...när jag är inne på mitt 4:e varv står det två "muskelkillar" och stretchar och de "kollar in mig"...fransmän som de är, tänker jag. MEN när jag sen kommer på mitt 5:e varv så pekar ena killen på klockan och gör tummen upp! De berömmer min varvtid! Va, vad glad jag blev. Lite synd kanske att de inte "kollade in mig" men man kan som sagt inte få allt.

Bikiniformen för i år kan jag inte göra något åt men kanske nästa?!? 40 and foxy!

Hade jag haft mod

Hade jag haft mod så skulle jag "fräsa" omkring på en sån här i Paris. Den är så jag. Herregud, jag är en hippie!

Ute

Edward och Nelle i Square des Batignolles, en engelsk park i 17:e Arr.

Tänk att vi äntligen kom oss ut!!! Det roliga varade i exakt 1 timma och 35 minuter, men ändå! Ute. I friska luften.

Edwards feber är nu nere i nåt jag väljer att kalla "temp". Han har 37,5 grader och är alltså inte helt pigg ännu från influensan. Men vi kan bara inte sitta inne en hel dag till. Alltså, idag gick vi tre på exkursion till Square des Batignolles. En för oss helt oupptäckt park endast 15 minuters promenad från där vi bor. Parken hade inte mindre än 3 lekplatser och dessa små kanaler där barnen kunde åka med barkbåtar (om de nu hade haft några...). Dessutom karusell, försäljning av crêpes och allt det där som hör franska kvalitetsparker till.

Ett kanonställe. Sen började det regna och vi gick hem. "Men jag är int' bitter...."

Klart mamma är hemma!

Ser ni nån klänning? Någon snygg frisyr? Åtminstone rent hår? Några fixade naglar? Nej. Vad ser ni då? En kvinna i 40-års åldern som just sprungit 6 km som stannar hemma med barnen ikväll när mannen går på "finmiddag" i Paris. DET är vad ni ser.

In i det sista väntade vi. Men, febern ger inte med sig. Inte huvudvärken heller och nu har stackar'n fått diarré också. Klart mamma är hemma!

"Och jag är int' bitter!".

680 kr

Nu ska ni få höra! Idag har jag investerat 680 pix på en spikmatta! Ja, jag vet att jag är sen och omodern...men jag fick bara en ingivelse att jag MÅSTE PRÖVA! Det får vara värt nästan 700 spänn. Jag valde Shaktimattan. Har gått på reklamen. Mattan är skickad till Boden där jag kommer tillbringa sommaren. I slutet av juli när de 6000 piggarna gjort mig prillig av lyckohormoner, vig som en elitgymnast, 10 år yngre DÅ kommer jag ta en bild av mig själv så ni får se resultatet.

Rapport från sjuksängen

Idag står jag inför ett svårt val. Edward har fortfarande feber, 37,8 grader i morgontemp. Kommer sannolikt att stiga till runt 39 grader till kvällen, som tidigare. Igår hade han över 40 grader. Så till problemet. Middagen hos franske ÖB. Den är ikväll. Klänning är fixad, strumpbyxor inhandlade, naglarna filade... Kan jag då lämna bort barnen till en barnvakt? Jag har ALDRIG lämnat sjuka barn till barnvakt. Det går emot hela min person.

Jag ska avvakta till lunch idag, sen måste jag bestämma mig.

Genus-forskning i hemmiljö

När Edward började på dagis i augusti 2006 fick han plats på ett kommunalt dagis på södermalm. En avdelning med Genus-inriktning. Vi blev givetvis glada över detta men också fundersamma...genus-inrikning med 1-3 åringar. Hur då? Personalen "svävade" lite på orden men berättade att det var egentligen inga konstigheter alls. De arbetade med en pedagogik som erbjöd pojkar och flickor detsamma i lek och miljö. De var alla uppmärksamma på att INTE fråga barnen om "pappa meckat med bilen i helgen" medan "mamma sytt lapp på de trasiga byxorna". Ni förstår,va? Inget märkvärdigt men ack så viktigt.

Vart vill jag då komma med detta? Jo, idag bedrev jag då liten egen genus-forskning här hemma. Jag tog fram påsen med utklädningskläder till barnen idag före lunch. Jag bad dem välja en "outfit" var och sen skulle jag plåta dem till bloggen. Allt i syfte att se hur de skulle välja. Det finns Pippi-kläder, prinsesskläder, cowboy, batman, clown, skelett, kines...m.m.
Så här valde de. Ganska typiskt va? Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Edward har valt skelett, clown och en guldmedalj runt halsen. Nelle har valt balettkjol, diadem och handväska på armen. Så mycket för den pedagogiken.

Men söta är de!!!

Inte vår fest

Om ni läser det förra inlägget så kanske ni tror att vi alla vilat och tagit det lugnt idag när Edward varit sjuk. Så icke.

Våra grannar, Julie (i blått på bilden) och Asiem (i vit kavaj på bilden), frågade oss för några veckor sedan om de kunde få låna vår trädgård en stund den 7/6 för att de skulle ha barnkalas för sina båda barn, Adam och Jasmine. Visst, inga problem! sa vi.
Ca 20 barn och 10 vuxna (inklusive Gray family) intog idag vår trädgård för ett 4-års och 2-års kalas. Vilket liv! Regn och sol om vartannat. Lekar. Tårta. Godis. Precis som det ska vara. På det hela en mycket lyckad tillställning...även om den nu inte var vår!

Doktorn kan komma...

...och kommer faktiskt också här i Frankrike! Hembesök, hur skönt är inte det med sjuka barn? Här i Paris så fullkomligen "kryllar" det av läkarbilar ute på gatorna. Nu vet jag att de verkligen jobbar också.

Edward har bara blivit sämre och sämre under helgen. Idag klagade han över så kraftig huvudvärk och nackont att det inte gick att negligera längre. Iallafall inte för en sån hönsmamma som jag. Han hade faktiskt 39 graders feber också och vad jag vet så är hjärnhinneinflammation INTE att leka med. Så vi frågade grannarna om numret till deras barnläkare och 30 min senare var han här. Kollade huvud, nacke, stelhet o.s.v. Det var kraftig infuensa som satt sig i nacken. Vila. Paracetamol. Guuuud så skönt!

Just det, det kostade 90 Euro också.

Nä men...

Nä men vad trist allting blev nu då! Barnen sjuka i 39 graders feber, regn och 15 grader, inställd fest ikväll (vi hade bjudit in 4 par med barn på grillfest ikväll). Nåja, vad är en bal på slottet.

I sådana här kristider får man istället "lyxa" till det bäst det går. För första gången (!) sen vi flyttade hit, gick Richard i morse ut till bageriet och köpte croissanter till frukost. Jag kokade en JÄTTE-kanna kaffe, ägg och sen njöt vi av frukosten i säkert...45 minuter! Lyx i vardagen. Guldkant på tillvaron. Grädde på moset. Kalla det vad ni vill men det gjorde iallafall den här dagen lite bättre.

12.00-14.00

12.00-14.00. Siesta. Protest mot detta, någon?

På 90-talet när jag fortfarande arbetade...(ha ha! hur låter det?)...då brukade jag ofta, läs dagligen, ta en siesta efter maten. Eller, rättare sagt - jag prioriterade nog siestan FRAMFÖR maten. En snabb fillunch med müsli, en banan och så......................siezzzzzzzzztan. Ljuvlig och så behövlig.

Jag och Richard diskuterade livslängd i Europa när vi flyttade hit. Vi var båda helt övertygade om att vi lever längre uppe hos oss i norr. Här slarvar kvinnorna med maten, röker som borstbindare och dricker vin varje dag(?). Alltså, borde det inverka negativt på livslängden. Men, så hade Richard på sin skola fått en undersökning presenterad för sig som visade att fransyskorna lever LÄNGRE än svenskorna. Nåt år eller så. Det förvånade oss. Undrar om inte deras långa luncher (då de gissningsvis tar en siesta) har en inverkan på detta.

Jag älskar iallafall att ta en middagslur.

Att jag aldrig lär mig

Pyjamasklubben kollar på Pingu.Här är ekvationen jag tydligen aldrig lär mig:

En vanlig dag + gnälliga barn + barnen vill inte ha mat +bråk = sjuka barn dagen efter

Natten var en mardröm. Ca 02.30 kom BÅDA barnen in till oss. Nelle kunde inte sova för att Edward väckt henne, gråt och tandagnisslan. Enligt Edward var han varm som "solen" och hade "bubbel i magen". Dessutom ont i huvudet. Gråt och tandagnisslan. Richard gick och la Edward i sin säng och Nelle sov sen kvar hos, mestadels PÅ mig. De vaknade sen före 7. Har inte hänt sen...förra året iallafall!

Idag är vi hemma. Edward missar Svenska skolans 130-års firande. Han har feber, huvudvärk och halsont. Nelle...inte pigg men ingen feber än. Det är bara en tidsfråga.

Och vi som har stor fest planerad tills i morgon...

Gnälliga barn

Jag gör tummen ner för gnälliga barn. Behöver jag säga mer?

Här satt jag idag

Här satt jag idag tillsammans med Åsa. På en parkbänk i Parc Monceau. Vi diskuterade något så livsviktigt som kläder. Nästa vecka på tisdag är Richard och Åsas man Johan inbjudna på en middag hos franske ÖB. Svenske ÖB kommer också närvara. Från början lät det som det skulle vara en kvällscoctail med endast herrar men nu har det utvecklats till en middag med fördrink tillsammans med respektive.

Respektive ställs då inför ett, enligt mig, stort dilemma. VAD SKA JAG HA PÅ MIG?

För min del borde det ändå gå ganska bra, jag kommer troligtvis inte att göra ett sämre intryck på svenske ÖB Sverker Göranson den här gången än förra gången vi träffades. Det var på en luciaglögg 2003, hemma hos honom ute på Ekerö. Jag var stor som en flodhäst, svettig - gravid i vecka 41+0(d.v.s. 1 vecka över tiden). I princip det enda jag KUNDE ha på mig vid det tillfället var en svart kjol och en svart tröja, size...XXXXL? Det kan ju inte bli värre än så? Jag borde vara "safe" på tisdag.

"Ja-" respektive "Nej-mamman"

Nelle i de fantastiska smycken som följde med Princesse-tidningen.Idag när jag hade hämtat Edward på Svenska Skolan så gick vi förbi ett typiskt Parisiskt Tidningsstånd, ni vet en liten kiosk på gatan som säljer dagstidningar på alla världens språk. I kiosken såg Edward en Pokémon-tidning med tillhörande film som han så gärna ville ha. Han frågade snällt "Mamma, kan jag inte få en Pokémontidning idag?". Svaret från mig kom blixtsnabbt "Nej, inte idag"...och så tänkte jag... "Varför sa jag så?".

Ofta så är det "Nej-mamman" i mig som svarar - oreflekterat - NEJ. Och så tänkte jag om...klart barnen ska få varsin tidning. Vad gör det om det är onsdag? Och så blev jag "Ja-mamma" för en liten stund. Och det kändes riktigt bra.

Robinson-anti-klimax

Jag tittade klart på Robinson redan i söndagskväll. Dagen efter själva finalen. Jag tänker inte ens bemöda mig att göra någon utläggning här. Vilket anti-klimax.

Min medborgerliga plikt

Jag var och röstade idag på svenska ambassaden här i Paris. Det var verkligen inte lätt den här gången. Hur var inget problem, tag med röstkort och pass till ambassaden och rösta sen som vanligt, men vem jag skulle rösta på var svårare. Frågade Richard i morse vid frukostbordet om han visste hur han skulle rösta. Han hade heller ingen aning.

Man hamnar lite vid "sidan om" när man bor utomlands. Visst är det lätt att läsa tidningen på nätet men man missar mycket. Diskussionerna på arbetsplatsen, nyhetssändningarna på tv, diverse panel-program och val-dueller.

Men man måste rösta. Även om man lägger en blank röst. Det är en rättighet/plikt vi inte får slarva med. Det är min åsikt. Och hon som fick min röst hoppas jag blir glad...och vald.