Appropå tack

Har ni tänkt på att man ibland glömmer att tacka för saker? Ja, man kanske slänger ur sig ett "slentrian-tack" men ibland glömmer man liksom att tacka PÅ RIKTIGT.

Jag ska uttdela några tack idag som jag tycker jag glömt bort:

TACK PAPPA! för den där gången när du var barnvakt alldeles själv så jag och Richard, mamma och Jan kunde gå på bröllop förra sommaren. Det var en stor uppoffring och krävdes nog lite mod att vara ensam med mina två illbattingar. När man kanske inte är så van menar jag...

TACK F! för att du retat mig hela livet för att jag inte sökte till Konstfack 1990 (nej, jag hade inte kommit in men ändå...jag borde sökt). Jag HAR ångrat det hela livet och tack vare det kommer jag nu gå konstskola här i Paris istället. Bara för att jag kan. Och vill.

TACK EVA! (min gamla chef) för att du alltid uppmuntrade och stöttade mig i min yrkesroll när jag kom ut som nybakad socionom. Även om jag var "helt ute och cyklade" när det gällde vissa beslut så kände jag mig alltid respekterad och lyssnad på av dig. Du lärde mig mycket. Men så är du ju norrlänning också...

TACK RICHARD! för att du försöker ge mig egentid och läktid när jag behöver det. Jag glömmer nog att säga hur mycket jag faktiskt uppskattar det på riktigt.

TACK ALLA NI SOM GJORDE MIN MÖHIPPA I MAJ 2000! det var så kul och jag kände mig så glad över er omtanke den där dagen, ni anar inte!

TACK MS LOIS! för att du tog in mig, en 17-årig svensk flicka, till ditt hem när jag som bäst behövde en som du. Du är visserligen död idag men jag vill ändå säga det, du var en underbar människa och världen är fattigare utan dig.

TACK ANNIKA! för att du kom och hjälpte mig göra varma mackor på vår glöggfest/Edwards kalas härom året. Det hade aldrig gått utan dig.

TACK KAJSA! för att du visade oss "ditt Kina"när vi kom på besök 1999. Jag vet att det krävdes en massa planering från din sida för att vi skulle kunna få en bra semester. Med pingis och allt;)

TACK ÅSA OCH JOHAN! för att ni är sådana goda människor och ställer upp för oss när vi behöver det här i Paris. Jag är så glad att vi träffat er.

Gud, det känns som jag skulle kunna hålla på hela dagen om jag fortsätter att tänka på alla tack jag missat. Jag får nöja mig så här för idag. Det kanske blir dags att återkomma en annan dag och fortsätta?

TACK!