Pyjamasparty

Ikväll ska Edward för första gången sova över hos en kompis! Det känns stort tycker jag. Att han har blivit så stor att han, för det första kommer på idén, sen frågar och sen GÖR DET! Edward och Otto "fann varandra" redan från början när vi kom till Paris och vänskapen har bestått även fast Edward nu gått över till skolsystemet och Otto har ett år kvar i förskolan. De har tidigare frågat om de kunde sova över någon gång hos varandra och ikväll blev det så dags. Jag, Richard och Nelle åt middag tillsammans med Ottos föräldrar och storasyster (BTW världens godaste hemlagade pizza!) och sen lämnade vi Edward hos sin kompis. Edward hade packat resväskan med nattlampa och 2 gosedjur och med ett löfte att vi kommer och hämtar om det blir ledsamt.

När jag för första gången skulle sova över hos min kompis Maria (Maria som var här och hälsade på i maj) slutade det i storgråt och tandagnisslan. Jag var väl, 6-7 år sådär, och kaxig till en början. Men sen...när kvällen kom och Maria hade somnat in för natten...då kom tårarna. I floder. Fanns inget som kunde trösta mig. Så det slutade med att mamma Kerstin fick ringa till mamma Inger och mamma Inger fick klä på sig och ta sparken ut i snöyran och hämta. Vilken underbar känsla det var att sitta där på sparken. Kallt om kinderna. Mörkt. Lite snö i luften. Mammas regelbundna sparktag. Att veta - jag kommer hem och sover hemma i min egen säng in natt. Hemma hos mamma och tryggheten.

Vi får se hur det går för Edward ikväll. Jag håller tummarna.