Miraclewoman

Redan idag fick jag tid hos naprapat. DET kallar jag effektivitet. Ingen 3-månaders vårdgaranti här inte, är man sjuk får man hjälp - direkt. Hittills har jag bara positivt att säga om den franska vårdapparaten. Jag skulle till och med kunna stäcka mig till att säga att jag är imponerad. När jag började prata vårdkö med läkaren och naprapaten skakade de bara på huvudet "Men om man måste vänta minst 3 månader, då blir man ju ännu sjukare?". Känns som vi måste bearbeta våra politiker hemma litet.

17.00 idag klev jag in på naprapatens lilla kontor/behandlingsrum ute i 15e. Arr. Hon läste remissen, gjorde en grundlig anamnes och sen började hon. Likt läkaren igår kunde hon inte tro sina ögon över mitt katastofala tillstånd
-"VARFÖR har du inte sökt hjälp tidigare?". Hon kunde inte fatta det. "Vilken värk du måste ha haft!!!".
-"Jo, ja, lite ont har man ju alltid, försökte jag..."
-"Ni mammor...helt hopplösa...".

Måste nog göra en slags sammanfattning av allt som var fel, annars låter jag som jag inte har långt kvar i det här jordelivet. Nacken, ögonen (måste gå till optiker), bålen, bäckenet, ryggraden i allmänhet OCH synnerhet, epiduralstickstället när jag födde barn, magen, blygdbenet, höfterna, bägge benen och knäna samt fötterna. Lämnar i princip bara armarna kvar. Om de sa hon "Du bör aldrig försöka dig på tennis eller squash eller så, det passar inte din fysik - du skulle bli sjuk". Tack för tipset!

En timme och en kvart senare "vinglade" jag ut som pånyttfödd. Lite av smärtan i benet är kvar men jag känner mig helt plötsligt RÖRLIG igen, mjuk, som en ny människa.

"På söndag kan du försiktigt börja springa igen, kort och lungt pass. Om det inte känns bra om två veckor ringer du mig igen så får du komma tillbaka en gång till".

Just like that. Så enkelt. Så härligt. Ett sånt mirakel. Faktiskt.